Home sweet home

TSUNAMI

I am a tsunami

I am made by a earthquake

I am overflowing in
feelings
emotions
experiences
dreams
and wishes

I dream a lot in Life

I want a lot from Life

I demand a lot from Life

I crave a lot from Life

I desire a lot from Life

I want to feel alive in Life

I want to feel in Life

I want to give in Life

I want to learn in Life

I want to receive in Life

I want to share in Life

I want to love in Life

I want to cry in Life

I want to be quiet in Life

I want to be still in Life

I am at peace with Life

-Abeba

@advantage.of.life

Nu har vi varit i Sverige i en vecka och en dag. För olika individer i vår familj har det varit olika nivåer av intensitet. Jag och barnen har varit hemma på dagarna men Filip började jobba för en vecka sedan. Han kom hem varje dag förundrad över att det kändes som att vi hade varit borta en vecka inte ett år.

Några roliga kommentarer från barnen under veckans gång:

Meya ” Sweden is to cold to live in!”

Jeff ”This is not our home country anymore”

Nixon ”Why is the trees dead mommy?”

För min del har det inneburit promenader med vår hund och de första dagarna kände jag att jag var på bristningsgränsen att börja gråta men tårarna kom inte. Tänkte för mig själv jag kan ju inte tvinga fram tårarna! Men en vän till mig som jag pratade med sa att min kropp är i chock….så kanske det är, vad vet jag.

Konstig känsla i alla fall.

Jag vet att jag kände lite likadant när jag kom hem 2009 från att ha varit i Zambia och Sydafrika i ett år. Om jag skulle gråta nu så är det inte av sorg utan av glädje. Vi har fått vara med om ett helt unikt år och jag är så tacksam för allt. Jag har nog gråtit tillräckligt för nu. I princip varje morgon i Uganda. Av olika anledningar. För misären, tacksamheten, uppgivenheten och gamla sår.

Nu till vår första vecka hemma!

Första dagen var vi hos Filips mamma med hela familjen totalt 16 personer och vår hund…. = lite smått kaos men ett härligt kaos! Vi hade fått önska mat så det blev Irenes underbara köttfärssås och spagetti. Filip hade önskat en specifik tårta med päron på. (I min värld är det en riktig ålderdomshemstårta, du behöver inte tugga den. Du kan bara trycka upp kakan i gommen och svälja. Men den är super god!)

Dagen efter var det jobb för Filip och uppackning och tvätt för min del! Sen på kvällen var vi bjudna till våra bästa vänner på middag och sen var en annan familj där också som även dem är våra bästa vänner! Innan det hade jag även varit på två tandläkarbesök med barnen och ett BVC besök! ( Vem har planerat det egentligen….jo vi!)

Dagen efter det blev jag utbjuden på en middag med en av vännerna från dagen innan men det var bara en täckmantel. Det var en överraskningsmiddag hos en annan vän och där väntade några andra vänner. Sååå mysigt!!

Dagen efter det skulle vi åka till min mamma som bor utanför Halmstad. Men Filip kom hem med världens huvudvärk så vi stannade hemma och bestämde att vi skulle åka på lördagen istället.

Lördagsmorgonen packade vi bilen och åkte västerut. Där väntade min mamma och på väg från Göteborg kom min syster med hennes två barn. Hennes man hade bokat in en skidresa med några kollegor men han var enligt min syster lite sugen på att avboka.

Det var så mysigt att se dem igen men vi var alla sååå trötta så när vi hade ett tillfälle somnade vi!

En aktivitet hade vi lovat barnen och det var att besöka en trampolinpark så att dem fick springa av sig lite.

På söndagen stod det på schemat att vi skulle till Ullared, vi hade ju haft en förhållandevis ”lugn” vecka. Det blev lite av det mesta. Tvättmedel, diskmedel, disktrasor och ett fiskespö till Jeff. Han har blivit inspirerad av sina kusiner till att börja fiska. Sen hade jag en gammal kollega på lunch häromdagen och vi pratade om Uganda och hur vi hade haft det sista tiden. Han var en av resenärerna under gruppresan i November så han känner till många av människorna som vi pratar om och platser. Han hjälpte Jeff med att sätta igång att fiska. Han är enligt mig en expert på det. Vet inte om han skulle säga det själv. Men jag är väldigt tacksam för hjälpen Jocke! Sen håller vi två på att planera en grej tillsammans men det kommer mer info om det längre fram!!

En annan sak som jag kan berätta är att jag ska starta ett dans träningspass i Värnamo! Jag blev sååå inspirerad att börja instruera igen. För några år sedan tog jag en Zumbakurs och höll i zumbapass. Nu kommer det vara Afrobeat och mer dans fitness vilket innebär mycket höfter, konditionsträning och intensivt!

Det börjar den 17 April!

Mer info för er som bor nära kommer inom kort!

Nu kommer det en tråkig anekdot från veckan.

Jag var ute och sprang med vår hund och när jag kommer på väg tillbaka till vårt hus står det en man vid vår brevlåda och han försöker klappa vår hund som är mycket skeptisk mot honom. Jag kommer fram efter nån minut och han säger nyfiket:

”Så ni är hemma nu igen?”

”Ja det är vi” svarar jag.

Han tittar på mig en kort stund och sen säger han

”Hur var det i mörka Afrika?”

Jag tittar på honom en liten längre stund och funderar på vad ska jag säga?

Jag landar in ett kort svar

”Det var bra!”

Han tittar på mig och är lite förvånad över att jag inte säger nått mer och sen säger han hejdå.

Detta är helt overkligt!

Jag undrar fortfarande varför han uttryckte sig så men min enda rimliga förklaring är att han inte förmår bättre.

Detta är det bästa han kan.

Det är skrämmande hur liten värld många lever i.

Nog om det!

Denna veckan har varit en aning lugnare men vi har redan hunnit med att vara hembjudna, en volleyboll träning och haft gäster hemma!

Detta var bara en liten tillbakablick på den gångna veckan och den har varit händelserik men jag och barnen har fått mycket tid till vila och eftertanke mellan alla sociala sammankomster!

Idag åker vi upp till Vemdalen för att få riktig vinter och där ska vi fira påsk så nästa inlägg kommer komma från ett förhoppningsvis soligt och snöigt Vemdalen!

Om jag ska beskriva mina känslor med ett ord så skulle det vara peace på svenska sinnesro. Jag känner en otrolig sinnesro inom mig som jag aldrig har känt innan. Det är en sinnesstämning som jag aldrig vill ska försvinna. Jag kommer försöka att anpassa mitt liv så mycket jag bara kan för att få behålla den känslan. Och jag vet med erfarenhet att om jag mår väl mår hela min familj väl.

Tyvärr påverkar jag familjen så mycket.

Har mommy peace har alla andra det oxå! 😂

Önskar er alla en god vecka!

Life is a party and eveybody is invited!

Kärlek

Familjen Gunnarsson❤

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *